Vintersolens budskap

Himlen står högt på skyn, den lyser med full kraft. Inga moln på himlen. Samtidigt har vädret blivit tio grader kallare. I flera dagar har det varit plusgrader, trots att det är vinter – men det har varit mörkt, ingen sol har synts och en tjock dimma har legat över allt. Så kom du solen. Men samtidigt kom vinterkylan. Kylan biter i kinderna men det är som att jag ändå får mer svikt i stegen och fylls av mer glädje energi för solen värmer och lyser upp.

Jag inser att det är livet. Som livet. Ying och yang. Inget är bara ljus och en dans på rosor och skratt och glädje – och inget är heller bara mörker. Det finns sprickor i allt, som Leonard Cohen diktar i en av sina vackra sånger. Det är genom sprickorna kan komma igenom.

Ljus och mörker är delar av samma värld, samma jord som snurrar, samma planeter som vandrar längs sina banor i mörker och i ljus.

I dagens västerländska Hollywood-producerade filosofi är många hjärn-tvättade av tron på att livet kan vara en ständig dans fylld av glädje och att vi alla kan vara tjugofem år, vackra och välbärgade för jämnan. Men livet och allt är mycket mer mångfacetterat än så. Hollywoods hjärntvätt är en illusion som är falsk och skadar människor. När vi inte kan leva med att livet har både dalar och toppar då blir livet så oändligt mycket svårare.

Det är inte så att vi ska skratta åt motgångarna. Det finns sjukdomar och annat som är så tunga att vi tyngs ner. De finns inte för att vi gjort något ont i vårt liv eller i tidigare liv. Det är som livet och denna form av existens är. Däremot kan de vara en test av omgivningen: hur bemöter vi människor som drabbats av svåra saker, hur villiga är vi att ge tröst och dela med oss åt de som har motgångar? Hur kan vi leva tillsammans och skapa en bättre värld tillsammans och hur kan vi acceptera att världen och mänskligheten och alla själar och varelser är många och olika?

Det finns flera kort i olika lekar som talar om detta ur olika aspekter. Ett klassiskt kort är Pentagram 2 där vi ser en man klädd i kläder som påminner om clowner eller natt från medeltiden och som har två rundar saker i händerna, som hålls samman av ett tjockare rep eller läderband kring dem. De runda sakerna har Pentagrams tecken på sig. Kanske är de stora mynt, kanske är de bollar, kanske är de helt enkelt bara pentagram, femuddiga stjärnor inskriven i en pentagon, det vill säga spetsarna är sammanbundna med fem streck. En stjärna utan de fem sammanlänkande strecken kanske kallas för pentagram ibland, men är i själva verket en femuddig stjärna. En femuddig stjärna inritad i en cirkel kallas pentakel.

I vilket fall som helst är det tydligt att figuren på bilden försöker balansera dessa två. När kortet dyker upp i en läggning pekar det ofta på att den det berör står i ett val mellan några alternativ eller att personen har det jobbigt med att balansera saker. Jag tänker att det är precis vad livet handlar om, att balansera. När detta skrivs är det en kylig vinterdag med molnfri himmel och sol som lyser. Jag fryser men gläds åt ljuset och solen. Och kylan går ju att göra något åt, att klä sig därefter och att röra på sig och inte stå stilla i kylan. Är det inte precis hur vi gör i livet också? Vi lär oss och anpassar oss och tar de positiva och försöker balansera och ta udden av det negativa.

Pånyttfödelse, att börja på nytt – varje morgon är på sätt och vis en pånyttfödelse. Varje dag har vi möjlighet att ta vara på liv, oss själva och människor omkring. Det går att möta människor på nya sätt, det går att förändra saker. Ja det kan vara saker som är svåra att förändra och en del saker kan vi inte ändra. Vi kan inte ändra på att så länge vi är i den här existensen finns tid och åldrande. Det finns sjukdomar, både fysiska och psykiska och det finns människor som gör onda saker och naturen har starka krafter som orkaner och stormar. Att lära sig att försöka bemöta saker och människor med en ny attityd är en möjlighet vi trots allt mörkt som finns ändå kan göra.

I den klassiska tarotleken finns ett kort i stora arkanan som heter Yttersta domen. I änglarnas tarotlek heter den Renewal, vilket är ett miljoner gånger bättre ord. Ordet dom osar av gamla nedtryckande hämndtankar. Som om en Gud skulle sitta i himlen och döma människor. De flesta gör så gott de kan under de förutsättningar de fötts under. Förnyelse är ett mycket bättre budskap. Allt förnyas ju ständigt. Allt förändras jämt. Det är livets själva essens.

Och därmed har vi kommit till det tredje kortet i dagens mediation: The Circle of Life från Native Spirit, en lek som bygger på naturens budskap och nordamerikansk ursprungsbefolknings andlighet. Vi har väl alla hört om livets cirkel i olika sammanhang, som i Disneyfilmen Lejonkungen. Jag tänker vi kan se denna cirkel på många sätt och i stort såväl som i smått. Solen vandrar sin gång i rymden och jorden snurrar och naturens krafter växlar – vi får dimmiga dagar utan sol, vi får kallare dagar med sol och blå himmel. Livet växlar och allt går i en cirkel. Inget står still.

Vi själva står i mitten av vår egen livscirkel och där kan se lära oss att se var vi står i livets gång och ta itu med vad vi vill förändra, hur vi vill se på saker, hur vi vill bemöta livets skeden och människor och hur vi vill bemöta oss själva. Alla delar av livets cirkel har sin skönhet och sina motgångar och hinder och sina belöningar.